Vanliga frågor och svar om havsbaserad vindkraft
Nedan finns samlat en del frågeställningar som dyker upp i diskussioner kring havsbaserad vindkraft, och svar underbyggda med fakta och källor.
Vanliga frågor och svar
FAQ
Skapar vindkraftverk utsläpp?
Vindkraftverk, till skillnad från fossil energiproduktion, skapar inte några utsläpp under driften. Enligt Naturvårdverket, är det väsentligt att identifiera utsläppsfaktorer i verksamheters produktionskedja för att kunna analysera den totala mängden utsläpp under livscykeln. All energiproduktion skapar utsläpp vid:
- Utvinning av råmaterial.
- Konstruktion.
- Placering.
- Underhåll.
- Nedmontering.
Ett vanligt sätt att analysera mängden utsläpp inom elproduktion är att mäta i gram koldioxidekvivalenter för varje producerad kilowattimme. Enligt Sveriges energimyndighet (2022), kan de olika energiproduktionsslagens växthusgasutsläpp under livscykeln rangordnas enligt följande:
- Vattenkraft ~4 g CO2e/kWh
- Vindkraft ~11 g CO2e/kWh
- Kärnkraft ~12 g CO2e/kWh
- Solkraft ~41 g CO2e/kWh
- Naturgas 290-930 g CO2e/kWh
- Olja 510-1170 g CO2e/kWh
- Kol 740-1689 g CO2e/kWh
Beräkningarna varierar beroende på teknisk utveckling av kraftverken.
Läs mer om hur man beräknar klimatpåverkan på Naturvårdverkets hemsida.
Läs mer om utsläpp från olika energislag på Energimyndighetens hemsida
Hur påverkar havsbaserad vindkraft det marina livet?
All verksamhet har en inverkan på miljön. Vid etablering av havsvindkraft är det viktigt att balansera nyttan av produktionen av förnyelsebar energi med möjligast liten negativ inverkan på djurliv och miljö. Vid projektens miljökonsekvensbedömningar klarläggs etableringens påverkan på miljön och begränsas vid behov.
Vindval är ett forskningsprogram som gör vindkraftsrelaterade utredningar på människor, natur och miljö. Programmet är ett samarbete mellan Svenska Energimyndigheten och Naturvårdverket. Vindval har tagit fram en syntesrapport gällande havsbaserade vindkraftens effekter på marint liv under vindkraftverkens olika livscykelfaser. Enligt rapporten observerades den största störningen under konstruktionsfasen i form av undervattenbuller och sedimentstörning (bullret påverkas av fundamenttyp). Bullret kan påverka beteendemönster av ljudkänsliga arter och sedimentstörningen kan skapa habitatförändringar.
Den havsbaserade vindkraften kan ha positiva effekter för marint liv. De fasta strukturerna kan ge upphov till reveffekter, då de fasta ytorna ger plats till fastsittande arter. Med tid kan det bidra till att marint liv samlas kring strukturerna.
Hur påverkar havsbaserad vindkraft fåglar och fladdermöss?
Det är väl dokumenterat att vindkraftverk och större infrastruktur kan bli hinder för flygrutter och utgöra ett hot för fåglar och fladdermöss som flyger i närheten av vindkraftverken. Enligt Vindval, är det viktigt att i ett tidigt skede av planeringen av vindkraftsanläggningar identifiera flygrutter och fågelrika områden, speciellt områden som används under häckning, övervintring eller rastning.
Fördelen med att bygga vindkraftverk till havs, utöver distansen till betydande fågelområden, är att sjöfåglar i högre grad än på land tenderar undvika att flyga inom områden med vindkraftverk. Avvikelse i flygrutter kan skapa en förlängning av flygavstånd, men enligt Vindval har detta ingen betydande effekt.
Sprider vindkraftverk mikroplaster i havet?
Det finns en del studier kring rotorbladens slitage under vindkraftens livscykel. Fokusområdet berör det som kallas “leading edge erosion”, var rotorbladens yttre kontaktyta vid rotation utsätts för slitage. Enligt Lopez et al. (2023), påverkas slitagenivåerna av extrema väderförhållanden och valet av skyddslager som används på rotorbladen. Slutsatserna är att slitaget framför allt påverkar aerodynamik och produktionseffektivitet, snarare än skapandet av mikroplaster som är beroende av valet av material.
Mikroplaster är plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter i diameter. Partiklarna kommer från nedbrutna plastprodukter som på ett eller annat sätt hamnar i havet. Diskussionen om mikroplaster i havet blir alltmer aktuell då forskare observerat den globala spridningen av mikroplaster hos exempelvis fiskar, valar, sjöfåglar men även hos människor. Undersökningar visar att mikroplaster har en negativ påverkan på djurlivet, men att långtidseffekter behöver forskas vidare. Studier pekar på att de mest betydande källorna till mikroplaster är konsumentprodukter och textiler.
Problemet med mikroplaster är att plastprodukter existerar i alla delar av samhället, vilket gör det svårt att spåra partiklarnas ursprung efter nedbrytning. Vindkraftverk, på samma sätt som andra energianläggningar, använder sig av plastmaterial som kan vara potentiella källor till mikroplaster. I de studier som berör ämnet, anses dock vindkraftens andel som källa till mikroplaster i havet som väldigt liten i jämförelse med plastpåsar, hushållsprodukter, bildäck med flera.
Läs mer om mikroplaster i EU:s faktablad (engelska):
Läs mer om rotorbladens erosion på ScienceDirect:s portal för publikationer (engelska):
Läs mer om mikroplaster på SpringerLink:s portal för publikationer (engelska):
Vad händer med vindkraften när det inte blåser?
För att 12 MW:s vindkraftverk ska kunna producera elenergi, krävs en vindhastighet på cirka 4 meter i sekunden (varierar beroende på storlek och rotordiameter). Det betyder att det finns perioder när vindkraftverken inte producerar el, vilket är utmaningen för alla väderbundna energiresurser. Enligt Sveriges energimyndighet (2021), finns dock ingen energiproduktion som är i konstant drift då driftstörningar, underhåll och leveranssäkerhet är faktorer som påverkar produktionsmöjligheten för alla energiresurser.
Fördelarna med vindkraften är att dessa driftstörningar ofta är korta och lätt överkomna, medan andra energikällor som exempelvis kärnkraften tar längre tid att sätta i drift ifall en driftstörning sker. En ytterligare positiv utveckling för vindkraften är elproduktionens vidareförädlingspotential till vätgas. Vätgasen kan lagras, vilket mitigerar väderbundenheten av vindkraften. Genom att sälja elenergin producerad från vindkraft när elpriset är högt, och vidareförädla elenergin till vätgas när elpriset är lågt, kan vindkraften få en balanserande roll på elmarknaden.
Läs mer om vindkraftens förutsättningar på Energimyndighetens hemsida.
Projektet Sunnanvinds uppdrag är att möjliggöra havsbaserad vindkraft på de norra havsområdena med största möjliga nytta för Åland. Uppdraget innebär ett förberedande arbete som ska paketeras inför utauktonering av havsområdenas nyttjanderätt.
